Lina83

Känner att nåt saknas inom mig... vet inte vad men det bara gör det, allt känns svårt o jag är förvirrad.. är jag en dålig människa varför finns jag här o vad är meningen med mitt patetiska liv. Känner att jag verkligen är i en låg punkt i mitt liv. Varför kan jag inte veta vad som är fel med mig o varför kan jag inte bara vara. Kanske måste vara själv, jag är en självdeskruktiv person som inte vill släppa nån inpå livet. Kan inte få nån att förstå mig eller ja det finns ju vissa av mina vänner som vet exakt hur jag funkar o vet hur de är o känna såhär. Att inte kunna sätta fingret på vad som är fel att alltid känna sig velig o inte kunna slappna av. Nej jag e nog dömd att vara själv så jag inte sårar nån. De e väl som många säger att jag är ibland en känslokall person som bara stänger av allt när jag inte gillar vad som händer, säger bara att allt e bra eller jag bryr mig inte o på ett sätt så vill jag ha det så för jag orkar inte sitta o förklara nåt som jag själv inte förstår. Måste släppa taget om gå vidare,sluta vara ego o låta andra må bra på annat håll. Inse att jag e inte bra att vara omkring på det sättet, inte just nu för jag kan inte säga alls vadj   ag vill.  

Jag känner bara att skit i allt o överlev bara istället de e de du är bäst på. Det är så du har överlevt i ditt liv, har klarat mig igenom varjde dag varje natt och tänkt att en dag så kommer du ifrån skiten va stark. O visst det har jag vart men det är fortfarande min mur som inte kan rivas ner. Jag vill inte ömka mig själv men jag vill ändå få bort de på nåt sätt för att prata om det ja de har jag gjort o mm samma skit hela tiden.

det var längesen nu som jag kände sömnbrist att inte kunna somna in o inte veta varför de bara e så.. det känns som att jag tappat all karaktär.. äter skräpmat o super hela tiden. Min kropp förfaller mitt psyke e lika med noll...bakfylle ångesten blir bara värre men ändå så gör jag om det igen för att jag orkar bara inte bry mig. Som sagt jag överlever bara o skiter i allt. Men att klara mig ensam e iaf de jag e bäst på. Ha min stolthet o inte kräla på nåt sätt, ingen annan behöver veta hur jag mår. De e bara jag, jag skämtar o fular mig o är allmänt glad men hmm ja de e ibland bara en fasad. Men jag e lycklig med mina vänner skulle aldrig vilja vara utan dom.. Vet att dom finns dä samtidigt som jag alltid känner att ja det är nog alltid nån som dom tycker bättre om jag duger väl att ha som vän. Försöker skjuta bort dom tankarna o inte visa dom men ja tankar e ju det som psykar min hjärna o ja hela jävla mig. Därför jag inte orkar nåt, inte orkar bry mig. Överleva heter det i min värld o den sämsta självkänslan o självförtroendet.. Men va fan skit samma.. I morrn så kommer det vara samma sak ändå. Men på nåt sätt så måste tankarna ut o ja det får bli här .. O över en cigg vid fläkten, mm bra Lina du röker igen.

Nej det var alla neg tankar för i dag då. så e de..